Då byter vi alla sida på kalendrarna och lägger januari bakom oss och ser möjligheterna för denna nya månaden. För mig byter jag sida till februari och ser mig själv på bilden. Blev tillfrågad om att vara med i Bollerupskalendern och kortet tog jag tillsammans med en tjej i min klass, Emma. Så alltså blev vi februaribilden. Jag gillar dock inte bilden.. haha ser störd ut! Menmen, som tur är så är det ju bara 28 dagar i februari.

I söndags var jag och Tommy ute och sprang ju och då sprang vi på asfalt hela vägen. Hade kanske inte världens bästa skor för asfaltssprigning, så nu har jag återigen fått jätte ont i mina benhinnor. Fick det även tidigare denna vintern då vi var ute hela tiden om kvällarna och sprang runt och hade snöbollskrig. Det gör jävligt ont! Men får väl låta bli att anstränga benen onödigt mycket nu i några dagar så ska det väl ge med sig :)

Och nu kör jag vidare med dag nr 11;
Dag 11 – Mina syskon
Jag har en bror som är två år äldre än mig, alltså född 1992. Han heter Tommy och vi har väl som de flesta syskon haft våra ljusa och inte lika ljusa stunder. Har funnits dagar då jag lätt hade velat ha död på honom på riktigt. Men det har vi nog lämnat bakom oss nu, det känns så i alla fall. Vi hade ett ganska långt samtal för några veckor sedan då vi kom fram till att vi har mycket roligare om vi kommer överens. Och det kan jag hålla med om väldigt mycket, han är en pärla när vi båda är på humör. Så från det samtalet har vi nog inte bråkat en enda gång, inte något mer än lite sånt där småtjaffs som alla har ibland. Just nu skulle jag nog faktiskt inte vilja byta ut min bror till någon annan som jag ofta velat tidigare. Han har fått stor betydelse i mitt liv nu och det har nästan blivit som en trygghet, en sån trygghet som jag alltid vart så avundsjuk på som andra syskon har haft till varandra. Nu när vi båda går på samma skola flera mil hemifrån så kan det behövas. Eller hur? Han är ganska olik mig och det är nog bra, för jag hade inte stått ut att ha ett syskon som var likt mig.. Då hade jag nog flyttat hemifrån! Kan tänka mig att jag vart ganska störande flera ggr, men det har i för sig han med. Men han är en väldigt omtänksam person som inte lämnar något/någon i sticket och som i allmänhet oftast är på gott humör. Kommer bli tråkigt när han tar studenten nu i sommar och lämnar skolan. Även om vi inte umgås mkt alls under dagarna här så vet jag i alla fall att han finns i närheten ifall det skulle vara något.
Och ja, det var väl lite om han och vår relation. Fast förresten, jag glömde nästan det viktigaste om honom. Han är VÄRLDENS bonde, rakt genom hjärtat så är han bonde. Han lever för det har jag märkt, finns inga brudar som kan ta platsen för en äkta John Deere! I alla fall inte för tillfället. Haha.
Ska se om jag får fram lite bilder på honom.



Nä tack och hej!