Facebook, man hatar att älska det. Man kan sitta och kolla runt i stort sett på ingenting i en halv evighet. Tänk vad många timmar man har suttit framför det egentligen. Så himla mycket tid över till annat kunde det ha varit. Menmen, jag skulle inte klara mig utan det. Iaf inte i nuläget, haha! Annars har dagen varit skit. Har mått dåligt på alla sätt och vis känns det som. Vart tog all glädje vägen?

Aja, vi kör vidare med det här;

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 - Vad är kärlek?
Dag 05 – Min dag
Dag 06 – Det här hade jag på mig idag
Dag 07 – Mina rädslor
Dag 08 – Bilder från jag var liten
Dag 09 – Vem vill jag vara för en dag?
Dag 10 – En sak jag vill tipsa om
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Min bästa vän
Dag 14 – Snyggaste kändiskillen
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Det här får mig och må bra
Dag 18 – Något beroende
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Fula ovanor
Dag 21 - Mitt favoritminne
Dag 22 - Finaste låten och varför
Dag 23 - Något jag önskar att jag gjorde mer
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - Hur mitt största intresse kom till
Dag 26 - Min största passion
Dag 27 - Den här veckan
Dag 28 - Om jag blev tvungen att byta utseende med någon
Dag 29 - Detta är jag beroende utav
Dag 30 - Någon jag saknar
Dag 31 - Ett sista ögonblick

Vad är kärlek?
Om man är lyckligt kär så är det nog det bästa som finns, har aldrig vart det så kan tyvärr inte förklara hur det är som. Men antar att om man en gång vart med om det så klarar man sig inte utan det. Den där pirriga känslan som kan göra en så lycklig gör allt annat så mycket härligare. Allt som kommer ivägen för en känns inte längre särskilt jobbigt. Man kan väl säga att den riktiga kärleken läker alla sår och får en att börja leva på riktigt. Men sen så finns ju den där lite mer jobbiga kärleken som kan få en att vilja göra onödiga saker. Allt man vill är att glömma allt med den personen och gå vidare, men det är just det som är så svårt. Alla tankar kretsar runt den personen och man vill så gärna att ens fantasier ska bli verklighet. Men detso mer man tänker så, desto jobbigare blir det. De roliga sakerna i livet som en gång gjorde en glad ger en inte längre något gott. Det enda sättet är att låta tiden ta hand om det och tillslut är det mesta av all tankeverksamhet kring honom/henne borta. Så har det i alla fall varit för mig. Hoppas ni har vart med om lite mer lyckliga stunder. Fast all kärlek är ju inte likadan, man kan älska sin familj och sina vänner och betrakta det som kärlek likaväl.

Dags att plugga lite nu skulle jag tro.
Ha en go kväll