Kan börja med att säga hur tacksam jag är för allt ni gjort för mig. Inte alla som haft den turen med sig att ha fått syssla med det man tycker om genom alla dessa år, måste ha krävts en del av er. T.ex. mina hästar och hur ni fick skjutsa mig fram och tillbaka från träning och tävling, vet att ni säkert tyckte det var kul att se mig hålla på med det jag brann för. Men vissa kvällar kunde det ju bli rätt sent och för dem är jag extra tacksam för. Sen att ni lärt mig att vara den jag är, att tro på det jag vill och att om man bemöter världen med ett leende blir det oftast så mycket lättare. Att jag fått växa upp bland djur och på landet har gjort mig med en människa med mycket spring i benen vilket jag kan se att jag fått av er, mest mamma där kanske. För du är en som jag alltid kan bli imponerad på, hur du tar tag i allt på en gång och reder ut saker. Du gör att livet ser så lätt ut, och det är det de ska vara. Händigare männsika får man leta efter, den saken är klar!

 

Jag älskar er båda mer än vad ord kan beskriva. Så nu längtar jag till den 1e februari då jag ska upp till Norrköping och jobba över helgen och kunna spendera lite tid med mamma. Vi ses då!

 

 

 

 

Dag 14. Det senaste jag ångrade

Dag 15. Fem saker jag MÅSTE göra innan jag dör

Dag 16. En bild som betyder